Svenska tack, men ja je it na arg.

Idag beställd ja studiekorte (äntligen). Dock it utan stora problem. Baket 3 timars funderan kom ja så langt så ja sku betal a. Ja betala gladeligen den inte så minimala avgiften å inte till min glädje kapa nete tå ja sku tröck "nästa". Min vanliga tur alltså. Men it je ja ju född igår så ja läita opp kontaktuppgifter ti "Lyyra" (tier man beställder korten). Ja skicka iväg e vänlit formulera mail tier ja förklara probleme mett å fråga om råd fö ti få a fixa. Nåja, ungefär in halvtim säijnan fick ja e svar. På finsk. Givetvis.

Min första tanke: Hur kommer e se, att e företag som har både finska å svenska kunder it kan svar åp svensk åp e svenskt mail? (Vi hitche laje va ja väldit irritera.)

Men nain minut sedan slo e me. Hälsningsfrasin va skriva på svensk; alltså Hej, me j. Okej, e kona va e skrivfäijl, men avslute va å på svensk; med vänliga hälsningar. Å tänk er he, in finsk person som siter på kundtjänst svarar på e svenskt mail å tillåme åp in halvtim! Å försökar så mytchy så hälsningsfrasen je på svensk! (Artigt tyckt ja.) Tå ja naon gang ha ringd ti nain kundtjänst å personin som ha svara ha vuri finsk ha ja hamna i telefonköer som aldri ha täiji slut å slutligen ha samtale vari åvbruti. Å om ja ha ringd igen ha fenomene upprepats.

Så kundtjänstgobbin, ja je it na arg. Fast ja allti bruk kräv svenskspråkig betjäning.